När barn eller unga misstänks för brott
När en ungdom är misstänkt för brott är det särskilt viktigt med en snabb reaktion från samhället så att kopplingen mellan brott och påföljd blir tydlig. Därför finns det lagstadgade tidsramar för hur lång tid utredningar om ungdomsbrott får ta.
Åklagarmyndigheten har en strategi för handläggning av ungdomsärenden. I denna finns tre huvudmål:
- Ungdomsärenden ska prioriteras.
- Handläggningstiderna ska kortas.
- Tidsfristerna ska hållas.
För att nå målen följs handläggningstiderna i ungdomsmål upp särskilt. En bevakningsrutin har tagits fram för detta. Enligt strategin ska ungdomsåklagarna också ha ett utökat administrativt stöd, för att frigöra tid för att leda brottsutredningarna.
Nära samverkan med andra myndigheter är en nödvändighet för att klara tidsfristerna. Ungdomsåklagare samverkar därför kontinuerligt med främst polisen och socialtjänsten, men också med domstolarna.
Den 1 januari 2021 inrättades en påföljd som kan vara aktuell för vissa ungdomar mellan 15 och 20 år som begår brott. Den påföljden kallas ungdomsövervakning.
De som kan dömas till ungdomsövervakning är unga, i huvudsak personer mellan 15 och 17 år, som har begått ett allvarligt brott eller som har upprepad brottslighet.
Påföljden ungdomsövervakning ska tillämpas när ungdomsvård eller ungdomstjänst inte bedöms vara tillräckligt ingripande med hänsyn till brottets straffvärde och art eller tidigare brottslighet, men det heller inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Ungdomsövervakning är tänkt att fylla luckan mellan ungdomsvård/ungdomstjänst och sluten ungdomsvård. Läs mer om ungdomsövervakning på kriminalvårdens webbplats.
Barn under 15 år
Barn under 15 år är minderåriga och kan inte ställas till ansvar för brott. De redovisas inte heller i statistiken över misstänkta personer. Barn som är under 15 år och begår brott kan inte dömas till straff. Utredningar mot barn under 15 år görs enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. När utredningen är klar kan sociala myndigheter fatta beslut om åtgärder, till exempel olika stöd- och vårdinsatser.
En domstol kan dock pröva skuldfrågan genom en så kallad bevistalan. Vid en bevistalan döms ingen påföljd, alltså straff, ut. En bevistalan får ske om bevisningen hade varit tillräcklig för att väcka åtal mot en straffmyndig person och det inte finns särskilda omständigheter som talar emot att bevistalan väcks, till exempel att det är ett väldigt ungt barn som är misstänkt. Bevistalan är bara aktuellt om det antingen rör sig om mycket allvarliga brott, som till exempel mord, eller om det finns synnerliga skäl, till exempel om ett brott inneburit en mycket allvarlig kränkning.
Den 1 juli 2023 ändrades reglerna för misstänkta under 15 år. Läs mer om detta här.