Under 2024 inrättades en organisation med särskilda områdesteam i Åklagarmyndigheten. Teamen ska verka för en effektivare hantering av allvarlig brottslighet och handlägger ärenden om grova brott som kräver särskild uthållighet. Hittills har man sett goda resultat i lagföring, men det finns också en del utmaningar i den geografiska spridningen.
Lagstiftningen för gravfridsbrott skärptes 2022. En ny brottsrubricering för grovt brott infördes då och man ändrade namn från brott mot griftefrid till gravfridsbrott. Vi har frågat en ämnesansvarig på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum vad lagen nu innebär.
Åklagarmyndigheten bedömer att det kommer att ske en svag ökning av antal inkomna brottsmisstankar och antal brottsmisstankar med åtalsbeslut under perioden 2026–2029.
EU genomför regelbundet utvärderingar av hur medlemsländerna arbetar mot organiserad brottslighet. Utvärderingen genomförs av experter från andra EU-länder och har varje gång ett särskilt tema. I den senaste utvärderingen lyftes Sveriges arbete mot narkotikasmuggling fram som en framgångsfaktor, särskilt på grund av hur åklagarrevisorer kopplas in tidigt i utredningarna.
Verksamheten i Högsta domstolen redovisas årligen i rapporterna om prioriterade prejudikatfrågor och riksåklagarens prejudikatbildande verksamhet.
Av medieuppgifter kan man få intryck av att Åklagarmyndigheten skulle vara emot att provokativa åtgärder används i brottsbekämpningen. Det stämmer inte.
När Sverige sommaren 2024 anslöt sig till Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, togs ett viktigt steg för att stärka kampen mot brott som hotar EU:s finansiella intressen. Martin Bresman är Sveriges första europeiska åklagare på Eppo:s huvudkontor i Luxemburg och ytterligare två europeiska delegerade åklagare har sin bas i Stockholm.
I flera år har polis och åklagare inom ramen för snabbare lagföring arbetat med tillgänglighetsdelgivning. Nu har ett samarbete mellan domstol, åklagare och polis i Uddevalla lagt grunden för tillgänglighetsdelgivning även i andra ärenden. Det långsiktiga målet är att färre rättegångar ställs in.
Redan den 1 augusti 2022 gjordes stora förändringar i utlänningslagen gällande utvisning på grund av brott. Syftet var att göra det möjligt att utvisa fler utlänningar som begår brott än tidigare. Vad krävs då för att åklagare i samband med åtal ska yrka utvisning? En expert på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum förklarar.
Vad händer när ett barn under 15 år begår ett brott och hur går en sådan utredning till? Två åklagare berättar om lagstiftningen, processen och de unga som dras in i kriminalitet.
