Rapporter

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2023.

Bedömning för perioden 2024-2027.

(Ju2023-01342) ÅM2023-1418

Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet 2022 har presenterats för regeringen. (publicerad 2023-03-28)

Bedömning för perioden 2023-2026.

Slutrapport om införande av digital kommunikation för rättsliga samarbeten inom EU.

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2021. Rapporten har tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen.

Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet 2021 har presenterats för regeringen. (publicerad 2022-03-29)

Åklagarmyndigheten och samverkande myndigheter har i dag den 31 maj 2021 lämnat den årliga rapporten till regeringen om användningen av så kallade hemliga tvångsmedel under år 2020.

Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet 2020 har presenterats för regeringen. (publicerad 2021-03-31)

Bedömning avseende perioden 2021–2024.

Myndighetsgemensam redovisning av en fortsatt och utbyggd försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål under 2020

Slutredovisning av regeringsuppdrag till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten (2020).

Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet 2019 har presenterats för regeringen Under 2019 har de samverkande myndigheterna genomfört både nationella och internationella insatser mot strukturerade kriminella nätverk. Problematiken med organiserad brottslighet mot välfärdssystemet lyfts särskilt fram i återrapporteringen.

Åklagarmyndigheten och samverkande myndigheter har lämnat den årliga rapporten till regeringen om användningen av så kallade hemliga tvångsmedel.

Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet under 2018 har presenterats för regeringen. Den myndighetsgemensamma satsningen har pågått sedan 2009 och riktar in sig mot organiserad brottslighet. De samverkande myndigheterna inom satsningen mot organiserad brottslighet är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.

Rapporten Förhör med barn och förhör med vuxna som har osynliga funktionsnedsättningar – Metoder och studiebesök kompletterar handledningen med det likalydande namnet. Rapporten ger korta introduktioner till de protokoll/metoder för barnförhör som varit av intresse vid arbetet med Handledningen Förhör med barn och förhör med vuxna som har osynliga funktionsnedsättningar. Rapporten ger också korta beskrivningar av de studiebesök som gjordes inom ramen för arbetet med att utarbeta handledningen. Relaterat: Förhörshandledningen Förhör med barn och förhör med vuxna som har osynliga funktionsnedsättningar

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2017. Rapporten har tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen.

Denna rapport har tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen. I en bilaga till rapporten har Polismyndigheten och Tullverket redovisat respektive myndighets användning av hemliga tvångsmedel med stöd av lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

Sedan 2009 har en satsning gjorts med samarbete mellan tolv myndigheter för att säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den organiserade brottsligheten. En av myndigheterna som ingår är Åklagarmyndigheten. Här är årsrapporten för 2016.

Rapport från programmet för hanteringen av stora och komplicerade ärenden (Dnr 2015/0514). Rapporten överlämnades till riksåklagaren den 24 mars 2016. Riksåklagaren har inte tagit ställning till förslagen i rapporten eller hur denna ska hanteras vidare.

Utvecklingscentrum Göteborg har på regeringens uppdrag granskat samtliga avslutade ärenden angående äktenskapstvång, försök och förberedelse därtill samt vilseledande till tvångsäktenskapresa. Granskningen har avslutats med en rapport, som nu har överlämnats till regeringen.

Åklagarmyndigheten ska tillsammans med andra brottsbekämpande myndigheter årligen redovisa till regeringen hur man tillämpat bestämmelserna om hemliga tvångsmedel. 

Sedan 2009 har en satsning gjorts med samarbete mellan tolv myndigheter för att säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. En av myndigheterna som ingår är Åklagarmyndigheten. Här är årsrapporten för 2015.

I denna rapport görs en genomgång av problematiken kring åldersbestämning av unga lagöverträdare. Genomgången syftar främst till att identifiera frågor som skulle kunna lämpa sig att arbeta vidare med och få underlag för behovet av åtgärder.

Arbetsgruppen som har i uppgift att överväga om perspektivet på åtalsfrågan kan och bör breddas i vissa fall har överlämnat en delrapport till riksåklagaren. Riksåklagaren ska nu ta del av innehållet och därefter ta ställning till om, och i så fall hur, delrapporten ska beredas vidare. Arbetsgruppen som har i uppgift att överväga om perspektivet på åtalsfrågan kan och bör breddas i vissa fall har överlämnat en delrapport till riksåklagaren. Riksåklagaren ska nu ta del av innehållet och därefter ta ställning till om, och i så fall hur, delrapporten ska beredas vidare.

Rapporten har tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Tullverket. I en bilaga till rapporten har Rikspolisstyrelsen och Tullverket redovisat användningen av hemliga tvångsmedel med stöd av lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

Det meddelades två beslut av Högsta domstolen under sommaren 2013 som innebar att en person inte längre kunde påföras skattetillägg och dömas för skattebrott för samma omständigheter. Detta utgjorde, enligt Högsta domstolen, en otillåten dubbelbestraffning. Högsta domstolen förklarade att förbudet mot dubbelbestraffning hade gällt sedan år 2009.

I juni 2013 tillsatte riksåklagaren en särskild arbetsgrupp med uppgift att se över om användningen av restriktioner för häktade personer kan minskas och om oproportionerligt långa häktningstider kan undvikas. Förutom åklagare från Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har arbetsgruppen också bestått av representanter för advokatkåren, kriminalvården och polisen.