Verksamheten i Högsta domstolen

En man har dömts för olovlig avbildning av skyddsobjekt till dagsböter då han fotograferat polishuset på Norrmalm med sin mobilkamera trots att det råder fotograferingsförbud. Hans mobiltelefon har förklarats förverkad. Mannen gör gällande att han ska frikännas till följd av läran om social adekvans. Detta eftersom polisanställda på olika nivåer låtit sig fotograferas framför polishuset och att dessa bilder därefter har spritts i olika medier. Mannen anser att det är orimligt att han ska dömas när inte ens polisanställda uppfattar förbudet. Han menar också att han inte varit i tillräcklig grad oaktsam samt att det är oskäligt att förverka hans mobiltelefon. RÅ bestrider ändring av hovrättens dom och avstyrker prövningstillstånd.

Högsta domstolen har beslutat att riksåklagaren ska yttra sig avseende betydelsen i ett brottmål av bakomliggande förhållanden (bl.a. samers rättigheter enligt urminnes hävd) och den tilltalades uppfattning rörande tillåtligheten av ett återuppförande av en kåta i ett område som omfattas av strandskydd.

En man har dömts för två fall av grov stöld. RÅ bestrider ändring av hovrättens dom och avstyrker prövningstillstånd.

Svar till HD om straffmätning för 16-åring som dömts för mord motsvarande livstids fängelse RÅ bejakar att det finns behov av vägledning men avstyrker prövningstillstånd i det nu överklagade målet.

Fråga om rånet är att anse som mindre allvarligt.

Fråga om rånet är att anse som mindre allvarligt.

Fråga om förverkande av mobiltelefon som innehåller barnpornografi.

Fråga om rättsläget förändrats efter EU-domstolens dom den 30 april i mål C-670/22.

Svar till HD om invändning om felidentifiering under förundersökning.

Fråga om en MC-polis som förföljt en person som färdades på ett tvåhjuligt motorfordon och som var misstänkt för grov olovlig körning gjort sig skyldig till tjänstefel.

Svar till HD om samhällstjänst utan den tilltalades samtycke. Hovrätten missade att samtycket hade återkallats.

Fråga om olaga intrång som skett genom inbrott ska bedömas som grovt En man har dömts för grovt olaga intrång då han olovligen gick in i ett soprum och där genom att skruva upp låset på en innerdörr som ledde till soprummet bröt sig in i en restaurang som vid tillfället var stängd. Straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång skärptes den 1 juli 2022. HD har ännu inte prövat frågan om rubricering efter lagändringen. Underinstanserna dömer olika. RÅ tillstyrker därför att HD prövar målet.

Svarsskrivelse om påföljd för koppleri

Ang. brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.

Misshandel. Påföljdsfråga.

Polismans tjänstefel - underlåtenhet att rapportera brott.

En person har dömts för medhjälp till en sprängning. Personen som enligt åtalet utfört sprängningen friades. I målet aktualiseras frågan om det varit möjligt att döma medhjälparen när den i gärningsbeskrivningen namngivne utföraren av sprängningen friats eller om hovrätten genom att döma medhjälparen har dömt för en annan gärning än hon åtalats för.

Högsta domstolen ska pröva om ett olaga hot är att rubricera som grovt. Fråga i målet är om hotet påtagligt förstärkts med hjälp av vapen.

Riksåklagaren har yttrat sig om grovt rättegångsfel. Frågorna i målet är om ramen för processen i hovrätten och materiell processledning.

Svar till HD om häktning vid allvarlig brottslighet. Fråga om det är uppenbart att skäl till häktning saknas.

Avvisning av överklagande p.g.a. att fullmakt saknas. Riksåklagaren medger att beslutet om avvisning undanröjs.

Svar till HD för prövningstillstånd av synnerliga skäl. Riksåklagaren motsätter sig inte att prövningstillstånd meddelas i förhållande till en åtalspunkt, men avstyrker prövningstillstånd i övrigt.

En man som dömts för våldtäkt har åberopat ny bevisning i HD. ​​​​Riksåklagaren, som på mannens begäran kompletterat förundersökningen, bestrider ändring av hovrättens dom och avstyrker prövningstillstånd.

Fråga i målet är om släktskap varit ägnat att rubba förtroendet för åklagarens opartiskhet och oberoende?

Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och gjort gällande att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att HD prövar om bestämmelsen om sexuellt ofredande är tillämplig i en situation då bilder av sexuell karaktär har skickats i förtalssyfte och, för det fall att bestämmelsen anses vara tillämplig, om det sexuella ofredandet ska konsumeras av ett grovt förtal eller om det ska dömas i konkurrens.​ RÅ har i svar till HD bestritt ändring och inte ansett att det finns skäl för prövningstillstånd.

Fråga om genomförande av sexuell handling.

​Klaganden gör gällande att det finns grund för prövningstillstånd av prejudikatskäl och synnerliga skäl. ​​Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom. Enligt riksåklagaren saknas skäl för prövningstillstånd.​​

​En 16-åring åtalades för att ha haft ett multiverktyg med kniv i handskfacket i sin A-traktor. Tingsrätten frikände honom från åtalet (ordföranden skiljaktig). Hovrätten ändrade tingsrättens dom och dömde honom för brott mot knivförbudslagen till dagsböter. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och gjort gällande att innehavet har varit befogat. Riksåklagaren bestrider ändring.

BJ ./. riksåklagaren angående uppmaning till självmord m.m. (Svea hovrätts dom den 7 februari 2023 i mål B 8041-22)

Svarsskrivelse till HD – grovt sabotage mot blåljusverksamhet En man har dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet och försök till grovt våld mot tjänsteman och grov vårdslöshet i trafik till fängelse i två år. Han har också förpliktats att utge skadestånd till två polismän.

Fråga om beslag i hovrätten efter frikännande dom i tingsrätten.

Fråga om utvisning av den som är flykting.

Frågan i målet är om det ska dömas för ett eller flera brott vid införsel av narkotika vid 22 tillfällen under drygt ett års tid.

Fråga om ansvar för brukande av osann urkund och olovlig körning avseende ett körkort som bytts ut i två led via Uzbekistan och Ungern.

Frågan är hur en invändning om att en åtalad gärning begåtts i sömnen, sexsomni, ska hanteras och värderas.

Målet gäller förhållandet mellan företagsboten och det individuella straffansvaret.

Har den allmänna samfärdseln allvarligt störts eller hindrats? Hovrättsdomen avser att den dömde, tillsammans med ett antal andra klimataktivister, på morgonen i rusningstid satt sig på Årstalänken och blockerat vägbanorna i båda körriktningarna.

Svarsskrivelse till HD om frågan om när en våldtäkt kan rubriceras som mindre grov.

Svar till HD om uppmaning till självmord och hedersmotivets inverkan på straffet. Fråga ä det straffbara området, straffmätning och påföljdsval.

Svar till HD om strafflindring p.g.a. hög ålder och sviktande hälsa. När ska ålder och hälsa påverka straffmätningen?

Målet i HD gäller främst frågan om bilförares ansvar för hög musik från bilen.

Frågan i målet är om ett tilldelningsbeslut har utgjort insiderinformation.

Fråga om uppsåt.

Fråga om utrymmet att använda domsreferat från en tidigare brottmålsdom som bevisning.

Frågan i målet gäller om jurisdiktion föreligger när brottet begåtts utomlands. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att svensk domstol är behörig att döma över brottet, i första hand då brottet ska anses begånget i Sverige.

Riksåklagaren har svarat HD i flera mål om de s.k. påskupploppen. Fråga om s.k. häng-pt.

Riksåklagaren har svarat HD i flera mål om de s.k. påskupploppen. Fråga om s.k. häng-pt.

En man som dömts för grovt rattfylleri har gjort gällande att han ska frikännas till följd av bristande uppsåt på grund av sömn. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom, men tillstyrker prövningstillstånd. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar hur en invändning om att en åtalad gärning skett i sömnen ska hanteras och värderas.​

I svarsskrivelsen behandlas framförallt farebedömningen vid förberedelsebrott.

Svar till HD om olaga intrång, demonstrationsfrihet och klimatnöd. Fråga om hovrätten borde ha meddelat prövningstillstånd i målet.

Svar till HD om rättskraft vid bokföringsbrott genom olika typer av åsidosättanden. Fråga om gärningsidentitet enligt 30 kap. 9 § RB.

Svarsskrivelse till Högsta domstolen om grov narkotikasmuggling m.m. Bl.a. fråga om konkurrens mellan narkotikasmuggling och narkotikabrott. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och avstyrker prövningstillstånd.

Svarsskrivelse till Högsta domstolen om A-traktor och olovlig körning.

Riksåklagaren anser att en hovrättsdom om medhjälp till mord ska återförvisas till följd av grova rättegångsfel. Hovrätten har utan någon materiell processledning dömt utanför gärningsbeskrivningen.

Svarsskrivelse försök till mord

Målet gäller frågan om hovrätten kunnat döma för ofredande eller om åtalet skulle ha ogillats med hänvisning till att preskription inträtt.

Fråga om s.k. överskottspåstående i gärningsbeskrivningen.

Straffbart otjänligt försök? Frågan i målet gäller är om de tilltalade ska dömas för försöksbrott. Har fara för brottets fullbordan varit utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter?

Fråga i målet är skadornas betydelse vid bedömning av särskild hänsynslöshet.

I målet aktualiseras frågan om vilket agerande i sociala medier eller annars på internet som kan utgöra sådana särskilda omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för domares opartiskhet och oberoende och därmed leda till att jäv föreligger. Att alltmer kommunikationsutbyte sker via sociala medier är en del av samhällsutvecklingen. Det finns, enligt RÅ:s bedömning, särskilt mot den bakgrunden ett behov av vägledning från HD om vilka riktlinjer som bör gälla vid bedömning av eventuell jäv i dessa situationer.

Fråga om straffskärpning på grund av hedersmotiv.

Fråga om uppsåt.

Målet avser tre personer som dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet med anledning av de s.k. påskupploppen till fängelse i fem år respektive fem år och sex månader. RÅ anser att det finns flera försvårande omständigheter som inte beaktats vid brottets rubricering och som medför att straffvärdet med råge överstiger fängelse i fem år.

Fråga om strafflindring på grund av medverkan till utredningen av annans brott.

Förutsättningarna för ersättning av allmänna medel.

Riksåklagaren ger här in svarsskrivelse i fråga om straffansvar för olovligt innehav av två burkar pepparspray. I svarsskrivelsen berörs frågan om den här tillämpliga bestämmelsen i vapenlagen är i överensstämmelse med legalitetsprincipen.​

Riksåklagaren vill att HD avgör om andra anknytningsfaktorer än lagringsställe kan grunda jurisdiktion. Fråga om svensk tolkning av territorialitetsprincipen vid åtkomst till elektronisk information.

Fråga om straffnedsättningens storlek vid utredningsmedverkan.

Frågan i målet är vilken betydelse det har för rubriceringen av rattfylleribrottet att det fordon som förts är en A-traktor.

En av de åtalade har yrkat att åtalet ska avvisas p.g.a. bristande jurisdiktion.

Svarsskrivelse till HD efter åberopande av ny bevisning.

Svarsskrivelse om kränkande fotografering.

Svarsskrivelse om våldtäkt mot barn m.m.

Svarsskrivelse om överklagande i ärende kring försök till mord och utvisning.

Fråga om tillåtligheten av Anom-bevisning och frågan om provokation.

Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och avstyrker prövningstillstånd.

Svar till HD om anstiftares uppsåt vid mord där förväxling av person har skett.

Fråga om en gärningsbeskrivnings konkretisering och den tilltalades förklaringsbörda.

En person har dömts för bl.a. mord till fängelse på livstid. Mordet har begåtts genom att gärningspersonen har skjutit målsäganden i bröstet och ryggen, på dagtid på allmän plats. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och vill att Högsta domstolen ska frikänna honom. Riksåklagaren har i svarsskrivelsen bestritt ändring av hovrättens dom och inte sett att det finns något skäl att meddela prövningstillstånd med anledning av överklagandet.

Riksåklagaren har gett in svarsskrivelse i det s.k. Allramålet. Frågan är om hovrätten har dömt utöver den ram som gärningsbeskrivningen ger för rättens prövning. HD förelade RÅ att lämna in svarsskrivelse i det s.k. Allramålet. Svaret skulle avse vad klagandena anfört om hovrättens prövning av frågan om skada eller risk för skada. I den delen har klagandena endast påstått att det finns synnerliga skäl för HD att pröva målet (extraordinär dispens). Efter att ha hämtat in yttrande från EBM har RÅ nu gett in svarsskrivelse till HD. Svaret har koncentrerats till frågan om hovrätten har dömt utöver den ram som gärningsbeskrivningen ger för rättens prövning.

Fråga om rubricering och likgiltighetsuppsåt.

Frågan i målet är när ett butikstillgrepp ska anses utgöra stöld trots att värdet av det som tillgripits är lågt.

​Hovrätten har dömt två bröderför olovlig tobaksförsäljning bestående i att i en butik olovligen till konsumenter ha tillhandahållit tobaksvaror vars hälsovarningar varit uppenbart oriktiga. Både de dömda har överklagat hovrättens dom. HD har förelagt RÅ att svara skriftligen på överklagandet. Svaret ska särskilt avse frågan om uppsåt. RÅ bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet.

Fråga om nödvärn och straffmätning.

RÅ har svarat på ett överklagande om särskilda skäl mot förverkande.

RÅ kompletterar inte förundersökningen i Allra. Eftersom hovrätten meddelat dom i målet är det riksåklagaren som, i egenskap av allmän åklagare i Högsta domstolen, beslutar om ev. kompletteringar av förundersökningen. En av de dömda i det s.k. Allra-målet har i överklagande till Högsta domstolen begärt att domstolen ska förelägga riksåklagaren att komplettera förundersökningen med skriftprov för att utesluta att det är klaganden som undertecknat en av två teckningsblanketter. Klaganden gör gällande att frågan om vem som undertecknat blanketten påverkat målets utgång i hovrätten. I svarsskrivelsen anges att det inte finns något skäl att komplettera förundersökningen med den begärda åtgärden.

Svarsskrivelse till Högsta domstolen i mål om misshandel.

Målet gäller drograttfylleri och ringa narkotikabrott.

Högsta domstolen ska pröva ytterligare ett mål om sexualbrott mot barn via internet.

Svarsskrivelse om rubricering av tillgrepp av fortskaffningsmedel.

Svarsskrivelse till Högsta domstolen om utformningen av tingsrättens och hovrättens domskäl.

Svarsskrivelse till HD i ett mål om grovt bedrägeri, huvudförhandling i utevaro.

Svarsskrivelse till HD i ett mål om våldtäkt, huvudförhandling i utevaro.

Svarsskrivelse till HD i ett mål om näringspenningtvätt.

Frågan i målet är om det varit straffbart oaktsamt att lämna en större hund ensam i en lägenhet i ett flerfamiljshus och bara stänga men inte låsa dörren, varvid hunden tagit sig ut i trapphuset där den bitit och rivit en förbipasserande granne.

Svarsskrivelse till Högsta domstolen om undanröjande av skyddstillsyn.

Svarsskrivelse till Högsta domstolen om försök till penningförfalskning, grovt brott m.m. I svarsskrivelsen berörs frågor om rubricering och påföljd.

Svarsskrivelse i fråga bl.a. om kvalifikationsgrunden ”anspelning på ett våldskapital”. En person har dömts för grovt olaga hot i tre fall genom att han uttalat dödshot mot två personer.

Svarsskrivelse till Högsta domstolen angående oaktsam våldtäkt.

En person åtalades för grovt häleri men dömdes i tingsrätten för häleri av normalgraden. Vid huvudförhandlingen uttryckte åklagarens vittne osäkerhet ifråga om den värdering av godset som han lämnat under förundersökningen.

Angående tillstånd till prövning i hovrätt av mål om ringa vapenbrott. (Göta hovrätts beslut den 21 augusti 2020 i mål B 1587-20).

Angående grovt vapenbrott m.m. (Svea hovrätts beslut den 29 januari 2021 och dom den 2 mars 2021 i mål B 571-21)

Angående grovt narkotikabrott m.m. (Hovrättens för Västra Sverige dom den 17 mars 2021 i mål B 1466-21) Encrochat

Angående människorov, mindre grovt brott m.m. (Göta hovrätts dom den 20 januari 2021 i mål B 3966-20)

Målet i HD gäller främst frågan om det är bevisat att pengarna härrör från brott eller brottslig verksamhet.

Tingsrätten dömde en person för sexuellt ofredande. Enligt tingsrätten hade den tilltalade ofredat en polis (genom uttalanden) på ett sätt som varit ägnat att kränka dennes sexuella integritet.

Målet gäller tillämpningen av bestämmelsen om näringspenningtvätt, ringa brott, i 7§ tredje stycket andra meningen penningtvättsbrottslagen, i vilken straffbeläggs att även utanför en näringskontext medverka till en åtgärd som skäligen kan antas vara vidtagen i penningtvättssyfte.

Svarsskrivelse i mål om sabotage mot blåljusverksamhet.

Målet gäller frågan om grov stöld bestående i tillgrepp av något som målsäganden haft i sin omedelbara närhet är att anse som ett artbrott.

​En person, som av tingsrätten dömts för narkotikabrott till fängelse i fyra månader, ville att hovrätten skulle bestämma påföljden till skyddstillsyn med kontraktsvård. Hovrätten förordnade vid två tillfällen om inhämtande av särskild personutredning. Den dömde medverkade dock inte i utredningarna och kunde heller inte personligen delges kallelser till huvudförhandlingar.

​Hovrätten har dömt den tilltalade för mordbrand. I sitt överklagande till HD yrkar den tilltalade att gärningen ska bedömas som grov skadegörelse.

Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom.

Klaganden har i Högsta domstolen åberopat ny bevisning. Riksåklagaren har återupptagit och kompletterat förundersökningen.

Riksåklagaren uttalar sig i svarsskrivelsen om den tilltalades rätt till insyn i en spegelkopia av målsägandens telefon.

Ett samlag som inletts med ömsesidig frivillighet har övergått till en våldtäkt.

En person har dömts i tingsrätten och hovrätten för dråp för att han injicerat sin hustru med en dödlig dos morfin och oxikodon. Det är klarlagt att hustrun ville dö eftersom hon var sjuk.

MR ./. riksåklagaren angående olovlig tobakshantering. Hovrätten över Skåne och Blekinges dom 2020-07-08 i mål B 780-20.

En man har dömts för mord då han avsiktligen dödat sin hustru i det gemensamma hemmet och i närvaro av parets tre små barn. Påföljden har av hovrätten bestämts till fängelse på livstid. Mannen gör gällande att en mer adekvat påföljd är fängelse i 16 år. Enligt riksåklagaren är mordet så allvarligt att det redan med stöd av den tidigare lagstiftningen hade lett till fängelse på livstid. Mot denna bakgrund och då Högsta domstolen snart ska avgöra ett mål om påföljd för mord efter den lagändring som trädde ikraft den 1 januari 2020 kan riksåklagaren inte tillstyrka prövningstillstånd.

Fråga om utrymmet för villkorlig dom med böter istället för fängelse i en månad ​En person har dömts i hovrätten för hot mot tjänsteman och skadegörelse till en månads fängelse. Han har överklagat och vill att Högsta domstolen bestämmer påföljden till villkorlig dom med böter. Riksåklagaren har motsatt sig ändring av hovrättens dom och inte sett att det finns skäl att meddela prövningstillstånd med anledning av överklagandet.

Hovrätten dömde den tilltalade för narkotikabrott till villkorlig dom med 50 timmars samhällstjänst. Domen avsåg innehav av 18 tabletter oxykodon á 40 mg. ​Den dömde har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska rubricera narkotikabrottet som ringa och bestämma påföljden till ett bötesstraff. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Hovrätten har dömt en person för sabotage mot blåljusverksamhet till en månads fängelse. Riksåklagaren avstyrker prövningstillstånd.

En kvinna som med en kniv dödat sin sambo i det gemensamma hemmet har dömts för mord till fängelse i 16 år. Mordet har begåtts efter lagändringen den 1 januari 2020. Enligt riksåklagaren bör HD pröva påföljden för mord när det gäller mord av närstående i det egna hemmet. Då omständigheterna kring gärningen i detta fall inte kunnat klarläggas är målet dock enligt RÅs uppfattning inte lämpligt för en prövning i HD. RÅ kan därför inte tillstyrka prövningstillstånd.

Straffnedsättning vid tilltalads utredningsmedverkan? Fråga om vilken grad av medverkan som krävs och vilken straffnedsättning som bör ges.

Fråga om rubricering och påföljd vid tillfälligt obrukbart skjutvapen.

I målet aktualiseras bl.a. frågan om oaktsam våldtäkt är ett s.k. artbrott, som hovrätten har funnit att det är. Fråga om fråga om straffmätning och val av påföljd.

Fråga om straffvärdebedömningen gällande grov misshandel och grovt vållande till annans död samt frågan om flyktfara och proportionalitet vid fortsatt häktning efter fällande dom.

Fråga i målet bl.a. om det förutsättningar för att döma de tilltalade för medhjälp till häleri enligt 9 kap. 6 § andra stycket brottsbalken.

I svarsskrivelsen finns bl.a. en redogörelse för proportionalitetsprincipens tillämpning vid långvarig häktning.

Klaganden har åberopat ny bevisning i Högsta domstolen. Riksåklagaren avstyrker prövningstillstånd.

SZ ./. riksåklagaren angående häktning (Hovrättens för Västra Sverige beslut den 28 september 2020 i mål Ö 4821-20)

Den dömde har under två års tid bedrivit näringsverksamhet i form av handel med ett läkemedel som inte varit godkänt för försäljning. Näringsverksamheten har således varit olaglig. Frågan i målet är vilken betydelse detta förhållande har för skyldigheten att bokföra försäljningen och redovisa inkomsterna från denna.

Hovrätten har beslutat att, med stöd av 36 kap. 1 b § BrB, förverka värdet av bankmedel som enligt kontoutdrag funnits på den tilltalades konto men som vid rättens prövning inte länge fanns kvar. RÅ har bestritt ändring av hovrättens dom. RÅ har i sin svarsskrivelse bl.a. framfört att bankmedel utgör sådan egendom som kan förverkas enligt bestämmelsen om utvidgat förverkande i 36 kap. 1 b § BrB och att värdet av bankmedel som inte finns kvar också kan förverkas enligt bestämmelsen.

En person som dömts för mord vill att HD uttalar sig bl.a. om i vilken uträckning åklagaren är skyldig att åberopa viss bevisning. En person dömdes för mord till fängelse i 14 år. Den dömde har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska ogilla åtalet, undanröja skadeståndsskyldigheten och i vart fall sätta ned påföljden. Som grund för överklagandet har han inledningsvis uppgett att det mord som han dömts för inträffade i en lägenhet där han, målsäganden och två andra personer befann sig. En av de två andra personerna har inte hörts under rättegången. Detta är enligt överklagandet en sådan brist i utredningen som bör ligga åklagaren, inte försvaret, till last. HD bör enligt överklagandet klargöra frågan om i vilken utsträckning åklagaren i ett brottmål har en skyldighet att åberopa ett vittne som lämnat uppgifter av central betydelse i målet, enligt överklagandet delvis till fördel för den tilltalade, men som åklagaren av någon anledning inte anser trovärdigt. Även frågan viken inverkan det faktum att åklagaren väljer att inte kalla ett sådant vittne får för den övriga bevisningen bör klargöras, enligt överklagandet. RÅ har i svarsskrivelse bestritt ändring av hovrättens dom och motsatt sig att prövningstillstånd meddelas.

En person dömdes för osann försäkran, grovt brott, för att han vid genomförandet av högskoleprovet har undertecknat en försäkran på heder och samvete om att lämna provsvar utan att använda otillåtna hjälpmedel eller att på annat sätt vilseleda. Det skriftligt lämnade försäkran var enligt åtalet osann eftersom den tilltalade vid genomförande av provet har använt otillåtna hjälpmedel. RÅ har i svarsskrivelse bestritt ändring av hovrättens dom och anfört att omständigheterna är sådana att den osanna försäkran ska bedömas som grovt brott.

Riksåklagaren har gett in svarsskrivelse i ett mål om bl.a. grov stöld i fråga om utvisning.

HD har förelagt RÅ att svara på överklagandena från två personer när det gäller frågorna om förverkande i målet. En person har dömts för synnerligen grovt narkotikabrott vid två tillfällen och grovt vapenbrott. Hovrätten har beslutat om förverkande av värde enligt bestämmelserna om utvidgat förverkande i 36 kap. 1 b § brottsbalken mot honom. En annan person i målet har dömts grovt penningtvättsbrott och hovrätten har beslutat om förverkande enligt 9 § lagen (2014:307) om straff för penningtvätt mot honom. De två personerna har överklagat hovrättens dom och bl.a. anfört att förverkandeförklaringarna mot dem, med hänsyn också till övriga förverkanden som skett i målet, strider mot förbudet mot dubbelförverkande. RÅ har i svarsskrivelsen bestritt ändring av hovrättens dom och motsatt sig att prövningstillstånd meddelas.

Fråga bl.a. om hur begreppet myndighetsutövning i straffbestämmelsen om hot mot tjänsteman ska förstås och om rätten till yttrandefrihet hindrar att den tilltalade döms för hotet. En person har dömts för hot mot tjänsteman för att han i en låttext som lagts upp på Spotify uttalat hot mot en namngiven polisman i anledning av tidigare tjänsteåtgärd som hon utfört i sin myndighetsutövning för att hämnas denna tjänsteåtgärd. Den tilltalade hade tillsammans med andra personer anordnat en spelning i en lokal i Stockholm. Under kvällen genomförde polisen en insats i lokalen som resulterade i flera omhändertaganden av personer på grund av misstanke om innehav av narkotika. Polismyndighetens insatsledare, målsäganden, uttalade sig efteråt i media om insatsen. Den tilltalade har därefter på olika sätt reagerat i sina sociala kanaler och även lagt upp en låt på Spotify som innefattar hot riktat mot polismannen som namngavs. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och bl.a. anfört att det inte finns förutsättning att döma för hot mot tjänsteman eftersom han inte haft uppsåt och eftersom polismannens uttalanden i media inte kan anses vara myndighetsutövning. Han har även hävdat att de uttalanden han gjort i den aktuella låttexten omfattas av hans yttrandefrihet som artist och konstnär. Högsta domstolen har förelagt riksåklagaren att svara på den tilltalades överklagande. Riksåklagaren har bestritt ändring av hovrättens dom och ser inte att det finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Fråga är om kravet på oaktsamhet i förhållande till målsägandens ålder vid sexualbrott mot barn är uppfyllt (6 kap. 13 § BrB). Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att HD uttalar sig i frågan. Detta mål är enligt riksåklagaren dock inte lämpligt för en prövning i HD och avstyrker därför prövningstillstånd.

Fråga bl.a. om hur en prövning av utvisning ska ske när Migrationsverket har meddelat att de avser inleda ett ärende om återkallelse av den tilltalades skyddsstatus som alternativt skyddsbehövande, men något beslut ännu inte finns vid domstolens prövning.

Åtalet i målet gäller misshandel. Den tilltalade har invänt att hans avsikt inte varit att slå målsäganden utan en annan person. Tingsrätten ogillade åtalet. Den tilltalade ansågs inte ha haft uppsåt till att slå målsäganden. Det förhållandet att avsikten varit att slå en annan person ansågs inte innebära att det var möjligt att döma den tilltalade för uppsåtlig misshandel av målsäganden. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och dömde den tilltalade för misshandel. Denne ansågs ha handlat med uppsåt att slå just målsäganden. Det var således enligt hovrätten inte fråga om någon aberratio ictus-situation. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska ogilla åtalet. RÅ bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl för HD att pröva målet.

Fråga om tingsrätten vid huvudförhandlingen kan anses ha angivit en särskild häktningsgrund. HD har inte meddelat prövningstillstånd.

En person, som nu är 17 år, har dömts i hovrätten för våldtäkt mot barn. Straffvärdet motsvarar enligt hovrätten fängelse 2 år och 9 månader. Hovrätten beslutade att den tilltalade skulle utvisas och att återreseförbudets längd, med hänsyn till det höga straffvärdet, skulle bestämmas till tio år. Den tilltalade är afghansk medborgare och kom till Sverige i oktober 2015 då han var under 15 år. Han beviljades permanent uppehållstillstånd i mars 2018 på grunden att han är alternativt skyddsbehövande. Högsta domstolen har förelagt riksåklagaren att svara på överklagandet. Svaret ska särskilt avse frågan om utvisning av underårig, varvid betydelsen av faktorerna vistelsetid i Sverige, verkställighetshinder, permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och anknytning till Sverige särskilt bör belysas. Riksåklagaren har koncentrerat svarsskrivelsen till den frågan.

Hovrätten har dömt den tilltalade för 41 bidragsbrott under tidsperioden 2012-04-01–2015-05-31. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och bl.a. anfört att sex av bidragsbrotten är preskriberade. RÅ har i svarsskrivelse, som koncentrerats till frågan om preskription, medgett att hovrättens dom ändras på så sätt att åtalet ogillas i den del det avser sex brott som har begåtts före den 20 september 2012. Det finns enligt RÅ:s mening skäl att meddela prövningstillstånd i målet, begränsat till frågan om åtalet avseende de sex bidragsbrotten ska ogillas på grund av preskription. Även om åtalet delvis lämnas utan bifall finns det enligt RÅ inte skäl att ändra vad hovrätten har kommit fram till i påföljdsfrågan.

En man har dömts för förberedelse till mord till fängelse i 6 år och 6 månader. Mannen var sedan tidigare dömd för grov utpressning till fängelse i 2 år och 6 månader, vilket han nu avtjänar. Mannen gör i HD gällande att det finns synnerliga skäl för prövningstillstånd då enligt honom hovrätten vid sin påföljdsbestämning underlåtit att tillämpa 34 kap. 1 § första stycket och 2 § brottsbalken och att han därför fått ett alldeles för långt straff. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och avstyrker prövningstillstånd.

Tingsrätten dömde den tilltalade för bl.a. penningtvättsbrott. När det gäller frågan om påföljd förordnade tingsrätten att en tidigare utdömd skyddstillsyn skulle avse även den nya brottsligheten. Skyddstillsynen förenades med den särskilda föreskriften att den tilltalade skulle utföra samhällstjänst (60 timmar). Hovrätten, som ansåg att det saknades förutsättningar för att låta den tidigare domen omfatta också den nya brottsligheten, ändrade tingsrättens dom endast på så sätt att påföljden bestämdes till skyddstillsyn med föreskrift att den tilltalade ska genomgå den drogavvänjande behandling som frivården finner lämplig. Den tilltalade yrkar i HD att straffet ska lindras. Enligt den tilltalade har hovrätten ändrat tingsrättens dom i strid mot förbudet mot reformatio in pejus i 51 kap. 25 § rättegångsbalken. RÅ bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

En man åtalades för försök till synnerligen grov misshandel bestående i att han mot betalning åtagit sig att misshandla en person grovt och märka honom för livet. I målet var utrett att mannen haft för avsikt att bl.a. slå sönder offrets ena knäskål. Tingsrätten bedömde gärningen som försök till synnerligen grov misshandel och bestämde straffet till fängelse i 3 år och 6 månader. Hovrätten ändrade rubriceringen till försök till grov misshandel och bestämde påföljden till fängelse i 3 år. Efter att mannen överklagat till HD ville HD att RÅ ska yttra sig angående straffvärdebedömningen. RÅ gör dock gällande att gärningen bör bedömas som försök till synnerligen grov misshandel och att straffvärdebedömningen bör ske med den utgångspunkten. Målet är därför inte lämpligt för en prövning i HD. RÅ avstyrker prövningstillstånd.

Svarsskrivelse till HD i mål om grov misshandel m.m.. Klaganden åberopar ny bevisning. RÅ avstyrker prövningstillstånd.

Hovrätten har dömt den tilltalade för grov skadegörelse. Han har tänt eld i en kökslåda så att brand- och rökskador uppkommit samt slagit sönder eller skadat olika föremål, glasrutor, väggar etc. Totalt uppkom skador till ett värde om drygt 80 000 kronor. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och yrkat att skadegörelsebrottet ska bedömas vara av normalgraden. RÅ bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet.

Mål om penningtvättsförseelse HD har meddelat prövningstillstånd.

Svarsskrivelse till HD i ett mål om grovt vapenbrott Målet i HD gäller frågan om gränsdragningen mellan grovt vapenbrott och normalgradsbrottet.

Frågan i målet är om ett rasistiskt uttalande som i och för sig riktar sig mot en viss person, men som fått spridning på t.ex. sociala medier, utgör hets på folkgrupp. ​En man har dömts för hets mot folkgrupp då han i en kommentar under en artikel som handlade om en viss person och som publicerats på Facebook skrivit "äckliga muslimjävel" Frågan i målet är om ett rasistiskt uttalande som i och för sig riktar sig mot en viss person, men som fått spridning på t.ex. sociala medier, utgör hets på folkgrupp. Riksåklagaren tillstyrker prövningstillstånd.

En person har åtalats och dömts för krigsförbrytelse för att tillsammans och i samförstånd med andra under en icke-internationell väpnad konflikt i Irak år 2015 ha utsatt skyddade personer för förödmjukande och nedsättande behandling som varit ägnad att allvarligt kränka den personliga värdigheten, se 4 § första stycket 7 och andra stycket lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse. Den förödmjukande och nedsättande behandlingen har bl.a. bestått i att den tilltalade tillsammans med andra personer poserat och låtit sig fotograferas stående bredvid stympade avlidna målsägande samt placerat en fot på målsägandens kropp, stött i målsägandens kropp med en gevärspipa, sparkat på kroppen och smädat målsäganden med kränkande tillmälen. Hovrätten bestämde påföljden till fängelse i ett år. Den tilltalade har överklagat domen till Högsta domstolen och yrkat att åtalet ska ogillas. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom. Riksåklagaren tillstyrker prövningstillstånd eftersom det vore av vikt för ledningen av rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig dels om de aktuella handlingarna utgör förödmjukande eller nedsättande behandling som är ägnad att allvarligt kränka den personliga värdigheten hos de skyddade, avlidna personerna, dels hur straffvärdesbedömningen bör göras vid krigsförbrytelse av detta slag.

Yttrande till HD i fråga om förordnande av målsägandebiträde i hovrätt. En man har av tingsrätten dömts för ett synnerligen brutalt mord av en kvinna till fängelse på livstid. Mannen har överklagat domen till hovrätten. Kvinnans ettårige son (som bevittnade mordet och som därefter tvingades vara ensam med sin avlidna mor under flera timmar) och make (som under chockartade former hittade sin hustru mördad) har anslutningsöverklagat i skadeståndsdelen samt begärt att de målsägandebiträden som de hade i tingsrätten ska förordnas för dem även i hovrätten. Mot bakgrund av brottets karaktär har de begärt påtagligt högre skadestånd en enligt schablon. De har också åberopat egen bevisning i hovrätten. Åklagaren har angett att hon inte företräder målsägandena i hovrätten. Hovrätten har avslagit deras begäran om målsägandebiträde, vilket beslut målsägandena nu överklagat till HD. Riksåklagaren har i yttrande till HD anfört att det är uppenbart att målsägandebiträden bör förordnas även i hovrätten. Riksåklagaren tillstyrker prövningstillstånd.

Målet gäller i HD frågan om tillämpningen av bestämmelsen om preskriptionsavbrott i 14 § andra stycket skattebrottslagen.

Riksåklagaren har gett in svarsskrivelse i ett mål i vilket hovrätten dömt den tilltalade för bl.a. rån till fängelse i ett år och tre månader. I svarsskrivelsen behandlas de frågor som HD formulerat i sitt föreläggande, nämligen gränsen mellan medgärningsmannaskap och medhjälp samt förutsättningarna för att, utan åtalsjustering, kunna döma för medhjälp när gärningsbeskrivningen avser en gärning som påstås ha begåtts tillsammans och i samförstånd. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och avstyrker prövningstillstånd.

Riksåklagaren har gett in svarsskrivelse i ett mål som HD meddelat prövningstillstånd i. Hovrätten dömde den tilltalade för bl.a. grova skattebrott till ett års fängelse. Målet i HD gäller främst frågan om vilken betydelse de skattetillägg som den tilltalade påförts har vid bestämmande av straffet. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom.

Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och avstyrker prövningstillstånd.

Riksåklagaren anser att den försuttna tiden ska återställas.

Fråga om hovrätten borde ha avgjort målet efter huvudförhandling eftersom part begärt det. ​Den tilltalade dömdes för grov skadegörelse till villkorlig dom och dagsböter. Målet avgjordes efter huvudförhandling vid tingsrätten. Den tilltalade överklagade tingsrättens dom till hovrätten och yrkade att åtalet skulle ogillas. Den tilltalade ansåg att målet skulle avgöras efter huvudförhandling i hovrätten. Åklagaren ansåg att målet kunde avgöras utan huvudförhandling. Någon ny bevisning åberopades inte i hovrätten. Hovrätten beslutade att målet skulle avgöras utan huvudförhandling. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att åtalet ska ogillas. Den tilltalade har alternativt yrkat att Högsta domstolen ska undanröja hovrättens dom och återförvisa målet till hovrätten för ny prövning genom huvudförhandling. Enligt den tilltalade kunde det inte anses obehövligt att hålla huvudförhandling, varför handläggningen av målet utgjort ett grovt rättegångsfel. Fråga är framför allt om förutsättningar funnits för hovrätten att avgöra målet utan huvudförhandling trots att part begärt huvudförhandling. Om en part har begärt huvudförhandling i hovrätten ska sådan hållas om det inte är obehövligt (51 kap. 13 § rättegångsbalken). Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom men tillstyrker att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd såvitt gäller frågan om hovrätten borde ha avgjort målet efter huvudförhandling. Enligt riksåklagaren vore en sådan prövning av vikt för ledning av rättstillämpningen.

Fråga om en bild föreställer någon i en mycket utsatt situation och om spridandet varit ägnat att medföra allvarlig skada. En person åtalades för olaga integritetsintrång för att på Instagram ha spridit en bild som utvisar en person som befinner sig i en mycket utsatt situation. Bilden föreställde målsäganden helt utslagen, liggande framför en toalettstol med huvudet vilande på toalettkanten efter att ha kräkts. Texten på bilden angav att målsäganden hade druckit alkohol som denne inte betalat för samt målsägandens efternamn. Såväl tingsrätten som hovrätten dömde den tilltalade för olaga integritetsintrång till dagsböter. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att åtalet ska ogillas. De i målet intressanta frågorna är om bilden föreställer målsäganden i en mycket utsatt situation och om spridandet varit ägnat att medföra allvarlig skada för målsäganden. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom, men tillstyrker att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd i målet.

Frågan i målet är om det subjektiva rekvisitet enligt 6 kap. 13 § BrB är uppfyllt. RÅ bejakar att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att HD uttalar sig angående detta rekvisit. Då förevarande mål av olika skäl inte är lämpligt för en prövning i HD avstyrks dock prövningstillstånd i detta fall.

Svarsskrivelse till HD i mål om våldtäkt m.m. Den dömde åberopar ny bevisning. Riksåklagaren avstyrker prövningstillstånd.

Riksåklagaren tillstyrker att HD prövar frågan om målsäganden har rätt till ersättning för intjänade medel. I övrigt avstyrks prövningstillstånd

Riksåklagaren har gett in svarsskrivelse i ett mål som i HD främst gäller frågan om konkurrens mellan grovt rån och synnerligen grov misshandel.

En tidigare ostraffad man har häktats på sannolika skäl misstänkt för flera brott, varav ett med ett minimistraff om fängelse i två år. Han har nu varit häktad i drygt 2,5 månader. Fråga om recidivfara och proportionalitet vid häktning före åtal. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens beslut och avstyrker prövningstillstånd.

Svarsskrivelse till HD, fråga om uppsåt m.m. vid allvarlig psykisk störning En man har dömts för grov misshandel av sin mor till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Mannen var vid gärningstillfället påverkad av en allvarlig psykisk störning på så sätt att hans förmåga att inse gärningens innebörd och anpassa sitt handlande efter en sådan insikt var klart nedsatt. Han saknade dock inte sådan förmåga. Frågan i HD gäller om han kan anses haft uppsåt till gärningen eller om gärningen, till följd av hans psykiska störning, varit uppenbart ursäktlig. I svarsskrivelsen behandlas frågor om uppsåt och ansvarsfrihet på grund av otillräknelighet vid gärningar som begås under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl för prövningstillstånd.

Enligt klaganden föreligger det synnerliga skäl för prövningstillstånd då det finns grund för resning samt då hovrätten begått flera grova rättegångsfel. ​Klaganden har i HD åberopat ny sakkunnigbevisning. Enligt klaganden föreligger det synnerliga skäl för prövningstillstånd då det finns grund för resning samt då hovrätten begått flera grova rättegångsfel. RÅ bestrider ändring och anser att skäl för prövningstillstånd saknas.

En person har dömts för rån till fängelse i tre år och sex månader för att tillsammans och i samförstånd med andra personer ha rånat en person på smycken, armbandsur, kontanter m.m. till ett värde om 750 000 kr. Den dömde körde bilen vid rånet. På order av de tilltalade körde han fram och blockerade målsägandens bil medan övriga tre lämnade bilen och genomförde rånet. Därefter hoppade de tre in i bilen, varpå han körde iväg. Enligt hovrätten är i målet inte visat att den dömde redan från början var införstådd med att ett rån skulle ske. Hovrätten menar dock att han i vart fall när han beordrades att blockera målsägandens bil måste ha insett att det fanns en avsevärd risk för att ett rån skulle ske. Trots detta har han ändå kört fram bilen och blockerat målsägandens väg, stannat på platsen och därefter försökt köra därifrån. Han har därför varit likgiltig till att målsäganden rånades. Den dömde har överklagat hovrättens dom och yrkat att Högsta domstolen ska ogilla åtalet. Han menar att han inte visste om att det pågick ett rån. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl för prövningstillstånd.

Klaganden har i HD åberopat ny sakkunnigbevisning. Enligt klaganden föreligger det synnerliga skäl för prövningstillstånd då det finns grund för resning samt då hovrätten begått flera grova rättegångsfel. RÅ bestrider ändring och anser att skäl för prövningstillstånd saknas.

Fråga om bevisfrågor.

Fråga om påföljd och näringsförbud.

Fråga om straffansvar för vållande till annans död. ​Två personer har dömts för vållande till annans död, grovt brott, för att av oaktsamhet ha vållat åtta personers död genom att via internet till missbrukare ha sålt två olika fentanylanaloger, vilka då inte var narkotikaklassade. Åtta av missbrukarna avled efter intag av fentanylanalogerna i form av nässpray. Den ena av de tilltalade har överklagat hovrättens dom och yrkat att åtalet ska ogillas och i andra hand att påföljden bestäms till skyddstillsyn med samhällstjänst eller att fängelsestraffet på fyra år i vart fall sätts ned. Fråga i första hand om den tilltalades handlande varit gärningsculpöst, dvs. oaktsamt på ett straffrättsligt relevant sätt. Även fråga om personlig culpa. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och kan inte tillstyrka prövningstillstånd.

Två kvinnor har dömts för äktenskapstvång till fängelse i 1 år och 9 månader, då de genom utnyttjande av utsatt belägenhet förmått en 16-årig flicka att ingå en äktenskapsliknande förbindelse med sin kusin i Irak. Kvinnorna, som är flickans mormor respektive moster, har i HD yrkat att de ska frikännas. Hovrätten har vid straffvärdebedömningen som försvårande omständighet bl.a. beaktat att motivet till gärningen varit att upprätta familjens heder. Riksåklagaren avstyrker prövningstillstånd avseende skuldfrågan, men motsätter sig inte prövningstillstånd i fråga om påföljd.

Straffvärdebedömning – fentanyl och U-47700. Två personer har dömts till fängelse i tre år och två månader respektive tre år och sex månader för bl.a. grovt narkotikabrott för att ha förvarat 85,6 gram U-47700. En av de dömda har också dömts för narkotikabrott och försök till narkotikabrott för att ha överlåtit respektive ha försökt överlåta 9 respektive 20 ml fentantyl. De tilltalade har överklagat hovrättens dom och bl.a. yrkat strafflindring. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren motsätter sig inte att HD prövar värdegränsen mellan stöld och ringa stöld Högsta domstolens ledamöter har i ett särskilt tillägg till NJA 2009 s. 586 uttalat att värdegränsen mellan stöld och ringa stöld bör höjas till 1 250 kr när konsumentprisindex är sådant att 800 kr i det penningvärde som gällde år 1990 motsvarar mer än 1 250 kr, vilket nu är fallet. Eftersom två av de huvudgrupper som aktualiseras vid butikstillgrepp haft en betydligt svagare prisutveckling än konsumentprisindex generellt, är det dock riksåklagarens uppfattning att värdegränsen ännu inte bör höjas. Riksåklagaren motsätter sig dock inte att HD prövar frågan.

En man har dömts för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § brottsbalken i dess lydelse efter den 1 juli 2018. Riksåklagaren anser att det generellt sett är av vikt för ledning av rättstillämpningen att HD prövar de olika gränsdragningsfrågor som kan uppkomma vid domstolarnas tillämpning av den nya lagstiftningen. Enligt riksåklagaren är dock detta mål inte är lämpligt för en sådan prövning, varför prövningstillstånd avstyrks.

En man har dömts för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § första stycket första meningen och tredje meningen p 2 brottsbalken i dess lydelse efter den 1 juli 2018. Riksåklagaren anser att det i och för sig är av vikt för ledning av rättstillämpningen att HD uttalar sig om tillämpningen av den nya sexualbrottslagstiftningen. Då förevarande mål i första hand innefattar bevisfrågor avstyrks dock prövningstillstånd på den grunden att målet inte är lämpligt för en prövning i HD.

En person har dömts till fängelse i fyra år och sex månader för att ha transporterat cirka 60 kg cannabisharts. Han har överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat strafflindring, med hänvisning till NJA 2012 s. 144. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren anser att det i och för sig kan vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att HD uttalar sig i fråga om gränsdragningen mellan människorov av den s.k. normalgraden och det mindre grova brottet. Då det i det nu aktuella fallet enligt riksåklagarens uppfattning är uppenbart att människorovet inte kan anses mindre grovt, är detta mål dock inte lämpligt för att pröva aktuell fråga. Riksåklagaren avstyrker därför prövningstillstånd

En kvinna har dömts för bl.a. grov mordbrand till fängelse i 6 år och 2 månader. Kvinnan hade anlagt en brand i en ICA Kvantum butik genom att hälla brännbar vätska på balar med toalett- och hushållspapper och därefter tända på med en braständare. Branden kunde släckas tack vare tidigt ingripande från bl.a. en ledig brandman som vid tillfället var kund i butiken. Enligt utredningen var brandförloppet hastigt och hade, om ingripandet inte skett, snabbt kunnat utvecklas till en fullskalig brand. Det förelåg fara för liv och hälsa för ett stort antal personer som befann sig i butiken. Skador till mycket stora värden hade uppkommit om butiken brunnit ner. Riksåklagaren anser lika med tings- och hovrätten att mordbranden ska bedömas som grov. Då Högsta domstolen inte tidigare prövat frågan om när en mordbrand ska bedömas som grov tillstyrker dock riksåklagaren att den frågan prövas.

​En man hade dömts för våldtäkt av sin sambo. Efter att hovrättens dom meddelats och under ca 3 månaders tid har han utsatt sambon för upprepade fysiska och psykiska ofredanden som kulminerade i en mycket allvarlig misshandel, allt i syfte att hon skulle återta sina uppgifter om våldtäkten så att han kunde beviljas resning. Mannen har nu dömts för ett fall av grovt övergrepp i rättssak. Påföljden har, med beaktande av att mannen även döms för ett fall av misshandel (som inte ingick i åtalet för övergrepp i rättssak) av sambon, bestämts till fängelse i 2 år och 1 månad. Mannen gör i HD gällande att han ska dömas för övergrepp i rättssak av normalgraden och att påföljden ska sättas ned. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom, men motsätter sig inte att prövningstillstånd meddelas i fråga om brottets rubricering.

Målet gäller frågan om gränsdragningen mellan bokföringsbrott av normalgraden och det grova brottet.

HD meddelade den 14 december 2018 dom i tre mål som främst gällde frågan om straffvärdebedömning vid penningtvättsbrott (”Penningtvätthjälpen [I-III]”). Av decemberavgörandena följer att de hållpunkter som i tidigare praxis angetts gälla vid häleribrott bör anses vägledande också när det gäller penningtvättsbrott som hänger samman med förmögenhetsbrott. I avgörandena betonas emellertid också att man vid straffvärdebedömningen måste göra en nyanserad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet varvid karaktären på penningtvättsåtgärderna och den roll som den tilltalade intagit vid penningtvätten blir av särskild betydelse. HD har nu meddelat prövningstillstånd i ytterligare ett mål som gäller bedömningen av straffvärdet vid grovt penningtvättsbrott. Riksåklagaren har gett in svarsskrivelse i målet.

Svarsskrivelse till HD i mål om våldtäkt enligt samtyckeslagen. En man har dömts för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § BrB i dess lydelse efter den 1 juli 2018. Hovrätten uttalar i sina domskäl att, med beaktande av legalitetsprincipen, den nya lagstiftningen, med viss tvekan, kan tillämpas. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens domslut och avstyrker prövningstillstånd.

Fråga om återfallsrisk för tidigare ostraffad gärningsman som gjort sig skyldig till upprepat våld mot närstående. En person har av hovrätten dömts till fängelse i tre månader för två fall av misshandel, tre fall av misshandel, ringa brott, och ett fall av ofredande. Brotten var riktade mot den tilltalades sambo och sambons två barn. Hovrätten beslutade också att den tilltalade, som är medborgare i Albanien, skulle utvisas med förbud att återvända till Sverige under fem år. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och yrkat att beslutet om utvisning ska ogillas. Han menar att det inte finns någon risk för återfall i brott. Han är tidigare ostraffad och lever under ordnade förhållanden. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom, men tillstyrker att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd i målet. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av utvisningsfrågan i detta mål bidra till klargöranden och preciseringar av rättsläget när det gäller 1) frågan om risk för fortsatt brottslighet enligt utlänningslagen kan anses föreligga vid upprepad något mindre allvarlig våldsbrottslighet mot närstående om gärningsmannen är tidigare ostraffad, 2) frågan vilken betydelse det under sådana omständigheter ska ha att gärningsmannen i övrigt lever under ordnade förhållanden samt 3) frågan huruvida risken för fortsatt brottslighet primärt måste avse samma målsägande när det handlar om våld i nära relation.

Hovrätten dömde en person för bl.a. grova skattebrott. Samtidigt förpliktades den tilltalade att enligt 36 kap. 1 b § BrB såsom förverkat värde till staten utge 3 miljoner kronor. Den tilltalade har överklagat hovrättens dom. Det centrala påståendet i överklagandet är att utvidgat förverkande inte kan komma ifråga för utbyte av brottslig verksamhet som hänför sig till tiden före det att bestämmelsen i 36 kap 1 b § BrB trädde i kraft den 1 juli 2008. RÅ bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren har yttrat sig över en kostnadsräkning från en offentlig försvarare som förordnades i ett mordmål först efter att hovrätten meddelat dom i målet. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör vilka principer som ska gälla för bestämmande av ersättning till en offentlig försvarare i sådana fall (jfr NJA 2005 s. 97).

Målet gäller ett åtal avseende brott mot 3 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (rekryteringslagen). Hovrätten dömde en person för brott mot 3 § rekryteringslagen. Enligt åtalet hade den tilltalade i meddelanden till allmänheten uppmanat eller försökt förleda till särskilt allvarlig brottslighet i form av brott enligt 3 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall (finansieringslagen). I meddelandena uppmanades till att föra över pengar till bl.a. Islamiska staten för inköp av vapen. Enligt 3 § finansieringslagen döms bl.a. den som tillhandahåller pengar i syfte att de ska användas eller med vetskap om att de var avsedda att användas för att begå särskilt allvarlig brottslighet. Den dömde har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska ogilla åtalet. RÅ bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Fråga om laga förfall och om målen kunnat tas i den tilltalades utevaro.

Målet gäller frågan om hur rätten ska formulera beslut om näringsförbud när det samtidigt förordnas om tillfälligt näringsförbud. Eftersom praxis inte är enhetlig tillstyrker riksåklagaren att prövningstillstånd meddelas.

I en dom den 14 juni i år ogillade HD ett åtal om sexuellt ofredande. I domen utvecklade HD vad som krävs för att en gärning ska anses vara ägnad att kränka målsägandena sexuella integritet. RÅ har nu gett in svarsskrivelse i ytterligare ett mål om sexuellt ofredande i vilket HD meddelat prövningstillstånd. Även detta mål gäller främst frågan om den tilltalade ofredat målsäganden på ett sätt som varit ägnat att kränka hennes sexuella integritet.

Riksåklagaren tillstyrker att HD prövar fråga om avvisning En person som av tingsrätten dömts för grovt skattebrott och meddelats näringsförbud har i överklagande till hovrätten yrkat att åtalet ska ogillas eller, i andra hand, att han skulle dömas till en mildare påföljd. Hovrätten har i ett särskilt beslut avvisat den dömdes yrkande om att han även ska anses ha överklagat näringsförbudet. Riksåklagaren, som inhämtat yttrande från Ekobrottsmyndigheten, tillstyrker att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd och undanröjer hovrättens avvisningsbeslut.

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i två mål (ÅM 2018/4507 och ÅM 2018/4509) där fråga är om utvisningsbeslut ska meddelas trots att det för närvarande råder hinder mot verkställighet ( 8 a kap. 4 § utlänningslagen). I det ena fallet är den en syrisk medborgare som dömts för grov våldtäkt till (med beaktande av s.k. utvisningsmen) fängelse i 4 år och 2 månader. I det andra fallet är det en statslös palestinier som dömts för rån till fängelse i 2 år och 6 månader. Båda har utvisats ur riket med förbud att återvända inom 10 år räknat från dagen för tingsrättens dom. Riksåklagaren motsätter sig ändring av utvisningsbesluten och anser heller inte att det föreligger skäl att korta ner tiden för återreseförbudet i något av fallen.

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i två mål (ÅM 2018/4507 och ÅM 2018/4509) där fråga är om utvisningsbeslut ska meddelas trots att det för närvarande råder hinder mot verkställighet ( 8 a kap. 4 § utlänningslagen). I det ena fallet är den en syrisk medborgare som dömts för grov våldtäkt till (med beaktande av s.k. utvisningsmen) fängelse i 4 år och 2 månader. I det andra fallet är det en statslös palestinier som dömts för rån till fängelse i 2 år och 6 månader. Båda har utvisats ur riket med förbud att återvända inom 10 år räknat från dagen för tingsrättens dom. Riksåklagaren motsätter sig ändring av utvisningsbesluten och anser heller inte att det föreligger skäl att korta ner tiden för återreseförbudet i något av fallen.

En person dömdes i hovrätten för grovt narkotikabrott för att i samband med ett rån mot ett apotek i överlåtelsesyfte ha förvärvat, förvarat och innehaft bl.a. 3 452 tabletter och kapslar innehållande oxykodon, 29 tabletter innehållande fentanyl och 385 fentanylplåster, som allt är narkotika. Påföljden (som också avsåg rån) bestämdes till fängelse i fyra år och sex månader. Den dömde har överklagat hovrättens dom till HD och yrkat strafflindring. Riksåklagaren bestrider ändring av domen och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet.

En man, som var 73 år vid tiden för hovrättens dom, har dömts till fängelse i nio månader för grovt vapenbrott. Vid straffmätningen beaktades mannens höga ålder och dåliga hälsotillstånd i mildrande riktning (29 kap. 5 § första stycket 2 brottsbalken). Den tilltalade har överklagat hovrättens dom och yrkat att påföljden bestäms till skyddstillsyn med fängelse (s.k 28:3-fängelse). Frågan är om den tilltalades ålder och hälsa kan beaktas vid påföljdsvalet så att skyddstillsyn med fängelse kan ådömas honom i stället för det utdömda fängelsestraffet. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet.

Riksåklagaren instämmer i Ekobrottsmyndighetens bedömning och motsätter sig inte att HD meddelar prövningstillstånd för att pröva 1. Om det kan dömas för oredlighet mot borgenärer och försvårande av konkurs i konkurrens, 2. Tillämpligheten av ansvarsfrihetsregeln i 11 kap. 2 § tredje stycket brottsbalken. I övrigt avstyrks prövningstillstånd.

I anledning av en förundersökning om grov misshandel bestående i uppsåtligt överförande av HIV-smitta begärde åklagaren hos tingsrätten om att få göra husrannsakan i en biobanks lokaler i syfte att ta vävnadsprover av målsäganden i beslag. Målsäganden har samtyckt till åtgärden. Tingsrätten avslog åklagarens begäran. Hovrätten biföll begäran. Riksåklagaren har i yttrande över biobankens överklagande ansett att det inte finns något prejudikatintresse i att HD prövar överklagandet.

Riksåklagaren vill att HD ska pröva om sexuella övergrepp via internet kan bedömas som våldtäkt mot barn. En man har dömts till fängelse i tio år för ett stort antal brott som rubricerats som bl.a. våldtäkt mot barn respektive våldtäkt. Den dömde har förmått flera målsägande att genomföra sexuella handlingar av olika slag på sig själva samtidigt som han följt händelseförloppet i realtid via internet. Den dömde har överklagat hovrättens dom och yrkat att gärningarna ska rubriceras som grovt sexuellt övergrepp mot barn respektive sexuellt tvång. RÅ har yttrat sig i frågan om prövningstillstånd. Enligt RÅ vore det av stor vikt för ledning av rättstillämpningen med klargörande uttalanden beträffande frågan om, och i så fall under vilka omständigheter, en sexuell handling som genomförs på distans med hänsyn till kränkningens allvar ska vara jämförlig med samlag och därmed kunna föranleda straffansvar för våldtäkt eller våldtäkt mot barn.

​HD har tidigare meddelat prövningstillstånd i två mål om grovt penningtvättsbrott. Båda målen gäller bedömningen av brottets straffvärde. HD har nu meddelat prövningstillstånd i ett tredje mål där hovrätten dömt den tilltalade för grovt penningtvättsbrott. Detta mål gäller främst frågan om gränsdragningen mellan penningtvättsbrott av normalgraden och det grova brottet.

Fråga om rubricering En person åtalades för grovt rån för att ha tillsammans med en annan person med våld och hot om våld ha rånat en man i hans butik. Hoten hade bestått bl.a. i att gärningsmännen uttalat hot om att målsägandens dotter skulle dödas om han inte öppnade kassaskåpet samt riktat en startpistol mot målsäganden och skjutit knallskott (en form av skenavrättning).

Rån med skarpladdad pistol - fråga om rubricering Tingsrätten bedömde gärningen som rån av normalgraden och bestämde påföljden till fängelse i fyra år medan hovrätten bedömde gärningen som grovt rån och bestämde påföljden till fängelse i fem år. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet.

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i fråga om rubricering och påföljd i ett mål där tre personer dömts för människosmuggling av normalgraden för att tillsammans och i samförstånd ha hjälpt en utländsk 15-årig pojke att passera genom flera länder i Europa och slutligen komma in i Sverige trots att personen saknade passhandlingar eller annat tillstånd till inresa. Påföljden för de tre tilltalade bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst. Riksåklagaren anser att hovrättens dom ska fastställas i fråga om rubricering men medger att påföljden bestäms till villkorlig dom och dagsböter.

Högsta domstolen ska pröva om olovligt innehav av en ombyggd skarpladdad startrevolver på allmän plats ska bedömas som grovt vapenbrott. Högsta domstolen ska också pröva om stadgad ordning i något väsentligt hänseende åsidosatts vid tillkomsten av de ändringar i vapenlagen som trädde ikraft den 1 januari 2018 (11 kap. 14 § RF). Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom. Riksåklagaren anser att det inte finns något hinder för domstolen att tillämpa vapenlagen i dess lydelse efter den 1 januari 2018.

Klaganden har i HD åberopat ny bevisning. Riksåklagaren avstyrker prövningstillstånd

Fråga om soft air gun-pistoler är vapen enligt vapenlagen. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i ett mål om ringa vapenbrott. Två femtonåringar har dömts för vapenbrott, ringa brott, till dagsböter för att olovligen ha innehaft varsin s.k. soft air gun. Pistolernas anslagsenergi hade uppmätts till 0,41 respektive 1,07 joule. Fråga i målet är om pistolerna, främst med hänsyn till deras relativt låga anslagsenergi, är att bedöma som vapen enligt vapenlagen eller som föremål som faller utanför vapenlagens krav på tillstånd. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom.

En syrisk medborgare har dömts för försök till mord. Domstolarna fann att straffvärdet av gärningen är fängelse i 8 år. Den dömde utvisades ur riket med förbud att återvända. Efter avdrag av s.k. utvisningsmen har påföljden bestämts till fängelse i 6 år och 6 månader. Den dömde vill att utvisningsbeslutet ska upphävas, då det för närvarande råder ett absolut hinder mot utvisning till Syrien. Riksåklagaren, som anför att det är fråga om ett längre fängelsestraff och att frågan om huruvida verkställighetshinder fortfarande föreligger vid tid för villkorlig frigivning inte redan nu kan avgöras, anser inte att det finns prejudikatintresse i utvisningsfrågan och avstyrker därför prövningstillstånd.

En person har dömts för brukande av falsk urkund för att i samband med att han greps av polis ha åberopat dels ett förfalskat körkort, dels ett förfalskat identitetskort. Åtgärden hade inneburit risk för at handlingen skulle uppfattas som äkta (fara i bevishänseende). Den tilltalade har överklagat domen till Högsta domstolen och yrkat att åtalet ska ogillas. Han gör gällande att det inte kan anses som ett åberopande av urkunderna att han på fråga från en polisman vidgick att handlingarna var hans. Han menar att frågan bedöms olika i praxis och att det för att ett åberopande ska föreligga krävs att gärningsmannen på ett aktivt sätt uppvisar eller hänvisar till den förfalskade handlingen. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet.

En man har dömts för mord till fängelse på livstid. Vid straffmätningen har beaktats att mannen tidigare dömts för mord begånget i Grekland år 1999. Mannen var 18 år när han begick mordet i Grekland. Mannen gör gällande att det finns prejudikatintresse i fråga om tillämpningen av 29 kap. 4 § BrB vid påföljd för mord, när den tidigare gärningen begåtts före 21 års ålder. Riksåklagaren anser att det inte finns något prejudikatintresse i denna fråga och avstyrker prövningstillstånd.

Frågan i målet är hur en invändning om avsaknad av uppsåt på grund av sömn ska hanteras och bedömas. Riksåklagaren, som bl.a. hänvisar till Utvecklingscentrum Göteborgs rapport ÅM-A 2015/1229 om så kallad somnambulism, avstyrker prövningstillstånd.

Klaganden har i Högsta domstolen åberopat ny bevisning. Riksåklagaren avstyrker prövningstillstånd.